När de nödvändiga förundersökningar är avslutade och projektet ska utföras finns det några rutiner beträffande hur förarbetet bör utföras för att uppnå en effektiv renovering:

• Eventuellt planlagda överpumpningar inkl. tid och antal berörda förbrukare
• Planlagda trafikregleringar och tillhörande avisering
• Avstängning av ledningar (tidpunkter, tidsförbrukning och antal anslutningar)
• Arbetsgroparnas storlek och placering
• Undersökning av genomgående dimension på existerande rör – minsta diameter avgör PE-rörets diameter. För vattenledningar är rördimensionen fastlagd på förhand. Här kan det vara nödvändigt med en avskrapning av invändiga avlagringar
• Kontroll av riktningsändringar på existerande rör

De nödvändiga förberedelserna för arbetet är som oftast beroende av vilket media som röret ska transportera och om det är en avlopps- eller tryckledning. Det förberedande arbetet med en avloppsledning består exempelvis av:

• Kontroll och ev. slipning av indragna anslutningar, rördelar och förskjutna skarvar på existerande rör
• Kontroll och ev. slipning eller rotskärning av punktvis fasta avlagringar
• Eventuell högtrycksspolning / rotskärning
• Stängning/avskärmning av blinda anslutningar
• Eventuell återupprättning av existerande ledning eller delar därav vid kraftig deformation

Dimensionering och svetsning
Projektering av sliplining uppdrag görs enligt gällande principer för dimensionering. Under Referenser/Källor nämns litteratur i ämnet där vi speciellt hänvisar till:

”Renovering af afløbsledninger – retningslinier for valg, dimensionering og udførelse” (Renovering av avloppsledningar – riktlinjer för val, dimensionering och utförande) och ”Renovering af vandledninger – retningslinier for valg, dimensionering og udførelse” (Renovering av vattenledningar – riktlinjer för val, dimensionering och utförande). Båda är utgivna av Teknologisk Institut, Rørcenteret, Danmark.

Sliplining med PE-rör används huvudsakligen för renovering av tryckledningar och speciellt där det invändiga trycket är dimensionsgivande för val av rörets trycksteg. PE-röret bör därför designas i enlighet med principerna för nya rör. Tunnväggade liner kan från och till användas förutsatt att man säkerställer att det existerande röret kan stödja och att fullständig injicering av hålrummet kan göras så att hela linern får stöd. Detta är ofta svårt att kontrollera och därför föredras inte tunnväggade liner vid sliplining av tryckrör.

För gravitationsledningar kan den yttre belastningen vara dimensionsgivande. I denna situation kan man välja ett PE-rör med tjocka väggar. Man kan också välja att injicera i detta läge, inte för stödets skull utan för att hålla fast PE-röret i den planlagda positionen. Här ställs inte så stora krav på injiceringens styrka.

En annan möjlighet är att utföra projektet med en hålrumsinjicering med murbruk som ingår som ett konstruktivt element i den totala ledningskonstruktionen. Man måste här påpeka att en total injicering är nödvändig och att en kontroll av en sådan är besvärlig. Vid alla dessa tillfällen ska PE-röret designas så att det kan motstå inte bara de interna krafter och externa krafterna i driftssituationen, utan också belastningen under installationen – speciellt dragkrafter och injiceringstryck.

Generellt ska PE-röret vid sliplining, utöver interna och externa belastningar i driftssituationen också dimensioneras med hänsyn till nödvändig dragkraft samt den maximalt tillåtna böjningen av röret i installationsfasen.

Slutligen är det nödvändigt att projektera fastspänning eller förankring av den färdiga slip-liningen. Ändring i PE-materialets temperatur eller ändring av trycket i den färdiga ledningen kan innebära stora längdförändringar eller sammandragningar av PE-ledningen. Den nämnda förankringen ska säkerställa att anslutningarna mellan PE-ledningen och det angränsande ledningsnätet inte skadas eller blir otäta vid nämnda längdförändringar i PE-ledningen.