När entreprenören ska starta en uppgift finns det en rad olika punkter som ska gås igenom innan själva rensningen påbörjas.

Undersök om:

• Uppgiften är entydigt beskriven
• Information har gått ut till berörda fastighetsägare/boende i enlighet med avtal/beskrivning
• Vald personal kan klara av uppgiften
• Spolaggregatet passar för uppgiften
• Nödvändigt avspärrningsmaterial finns på spolbilen

Byggherren bör speciellt försäkra sig om att den utvalda entreprenören har det material som ska användas till uppgiften samt att den utvalda personalen kan klara av uppgiften. Detta betyder att planläggaren måste vara duktig på att ställa krav på spol-entreprenören.

Spolmateriel
I detta avsnitt beskrivs de så kallade kombisspolarna eftersom dessa fordon är de mest utbredda inom området rensning av spill & dagvattenledningarna.

• Kombibil/ högtrycksspolare/slamsugare

Kombispolarna används oftast vid uppgifter hos privata ledningsägare där det finns konstaterade stopp i anslutningsledningar, fallstammar eller liknande. I dessa fall är det sällan nödvändigt att suga upp lossnat material från ledningarna. Slamsugare eller kombibilar är de vanligaste i Sverige. Dessa används både för rensning av huvud- och anslutningsledningar o. dyl. Kombibilarna är försedda med en högtryckspump för spolning och en vakuum-pump för slamsugningen.

Spoldysor
Spoldysan kan liknas vid en grävmaskins skopa där olika storlekar ska användas beroende på typ av arbete.

Överordnat finns det tre typer av spolhuvud:

• Det konventionella spolhuvudet
• Spolhuvud med kägla
• Spolhuvud med rör

Med det konventionella spolhuvudet leds vattenflödet inte, utan flödet ”hittar” själv ut genom munstyckshålen. På de två andra typerna leds vattnet till munstyckena.

Svenska försök har visat att renseffekten är störst när vattenstrålen inte kommer i dropp-form (förångning). Därför hänger val av vattentryck, utformning av spolhuvud och munstyckshål mycket noga samman när uppgiften ska planeras. Som man kan se på spolhuvud 1 uppstår en stor tryckförlust när vattenflödet inte leds i jämförelse med de två övriga som får mycket mindre tryckförlust eftersom vattnet leds till munstyckena.

3 typer spulehoveder

Spolslangar
För att rensa ledningar på bästa möjliga sätt ska valet av vattenmängd, slanglängd och slangdimension anpassas till uppgiften. Nedan finns vägledande kriterier för val vid olika rördimensioner.

Slangar finns normalt i 3 typer av material nämligen plast- gummi- och metallförstärkta hydraulslangar. Kortfattat kan sägas att hydraulslangarna är tunga, elektriskt ledande och det uppstår lätt en fransig yta av armering med efterföljande risk för rivsår och tillhörande infektioner.

Plastslangar är lätta men styvare än gummislangen som i sin tur har vikten mot sig.

Vattentrycket mäts oftast tätt intill pumpen med hjälp av en manometer. Som beskrivits under avsnittet om spolhuvuden är det vattentrycket vid spolhuvudet som under arbetets utförande är av intresse. För att beräkna detta vattentryck ska tryckförlust, som uppstår mellan manometer och spolhuvud (vanligtvis slangen) dras ifrån.

Om det från ledningsägaren ställs krav på den spolutrustning som används, bortsett från att det är besvärligt för entreprenören att byta slang eller spol/tryckhuvud, kan vinsten vara besparingar i vattenförbrukningen, färre över/undertrycksolyckor i kopplingar och därmed också färre boende som inte är nöjda.

För entreprenören betyder lägre vattentryck, ”rätt” val av slangdimension, anpassad vattenmängd i förhållande till utrustningen ett lägre slitage, färre utbyten och därmed också förhoppningsvis en billigare och bättre rensning.

Spolpersonalens erfarenheter
Beträffande den utförande spolpersonalen ska byggherren vara speciellt uppmärksam på följande förhållanden:

Utbildning
Det finns i dag ingen egentlig utbildning för spolpersonal i Sverige. Utbildning sker oftast i följdordningen; ”mer erfaren lär mindre erfaren”. 

• Ha god kännedom om anläggningens säkerhetsmässiga funktion, utrustning och underhåll
• Vara väl informerad om de säkerhets- och hälsomässiga krav som gäller vid arbete med anläggningen
• Ha tillägnat sig en säker arbetsteknik som bäst möjligt skyddar mot olycks- och hälsorisker under arbetet

Det är således arbetsgivarens uppgift att se till att spolpersonalen uppnår och håller dessa krav.

För att kunna rensa ett avloppsnät med uppställda kvalitetskrav måste personalen ha arbetat upp en kunskap och erfarenhet inom området. Detta gäller för såväl materiel, arbetets utförande, säkerhet och arbetsmiljö, avloppssystemets utformning samt för gällande lagar och kungörelser i området.

För denna fackgrupp gäller att det ofta är enmansföretag, vilket betyder att arbetsgivare och utförande personal är en och samma person och att detta kan medföra en konflikt på de omtalade kunskaps- och erfarenhetsområdena.

Det är därför önskvärt att det snarast möjligt etableras utbildning för existerande och kommande operatörer samt administrativa medarbetare. På detta sätt kan man säkerställa att arbetet med rensning av avloppssystem utförs på ett säkrare och mer försvarbart sätt för både personal, avloppsnät och omgivning.

Säkerhet och hälsa
Vid högtrycksrensning av avloppssystem finns det många faktorer som kan skapa oplanerade situationer för operatören och den närliggande omgivningen. Några av dessa situationer beror på den mänskliga faktorn, andra på felaktig/ bristfällig utrustning, dåligt underhåll eller dålig planering.

Eftersom det inte finns någon egentlig utbildning på området kan det heller inte belastas någon att de regler och kungörelser som finns på området kanske inte är kända i full omfattning av de utförande företagen.

Dokumentation av utfört arbete
Beställaren bör säkerställa att rensningen rapporteras i en eller annan form. Detta säkerställer att arbetet utförs tillräckligt noggrant men även för att erhålla ett redskap för planering av framtida rensuppgifter.

Beställaren bör utarbeta ett spolschema och gå igenom detta med spolentreprenören eftersom det kan förekomma skillnader mellan olika byggherrar. Det är således inte onormalt att man vid rensning ska dokumentera:

• Datum, operatör, materiel och annan basinformation
• Anslagen upprensad sand/stenmängd från de rensade ledningarna
• Stoppens placering
• Övriga upplysningar

Det kan dessutom uppstå situationer som inte kan antecknas i schemat men som kan vara av väsentlig betydelse för ledningsägaren. Dessa kan antecknas i en loggbok eller avvikelserapport och kan exempelvis innehålla upplysningar om:

• Avvikande kartunderlag
• Felkopplingar
• Bakfall
• Speciella förhållanden så som insippring, speciell lukt från slammet, föroreningar, kluckande ljud etc.
• Upplysningar från boende i området till operatör

Under entreprenaden kan det med fördel hållas ett byggmöte för att få registrerade upplysningar insamlade, speciellt de som är av speciell karaktär. På detta sätt kan berörd ledningsägare få igång eventuellt nödvändiga åtgärder. Det skulle exempelvis vara om det konstateras föroreningar i en ledning att gällande part  görs uppmärksam på detta, och som då kan åtgärda orsaken.

På samma sätt bör det vid entreprenadens avslutning hållas ett leverans/byggmöte där entreprenaden gås igenom.