I de föregående avsnitten har rensning av av-loppsledningar beskrivits ingående. Dock är det lika nödvändigt att beskriva rensning av vattenledningar eftersom även dessa måste behandlas med jämna mellanrum.

I detta sammanhang kan man generellt nämna att samma metod som används vid rensning av avloppsledningar kan användas för vattenledningar. Rensningsmetoden är dock beroende av vattenledningens funktion och dimension eftersom man gör skillnad på råvattenledningar, huvud- och försörjningsledningar samt anslutningsledningar.

Vattnet, som pumpas upp från den danska underjorden, innehåller bl. a. järn och mangan (ockra) samt kalcium och magnesium (kalkbeläggningar). I råvattenledningar avlagras dessa ämnen som mjuka, feta beläggningar.

Vissa råvattentyper bildar hårda beläggningar genom egen existens själv bilda syrakoncentra-tion och vid turbulens.

I tappvattenledningar uppträder beläggningar i form av s.k. inkrustationer som förhårdnade, knölformade växter som består av järn och kalk. Dessa är speciellt utmärkande i ledningar av grått gjutjärn som transporterar hårt vatten.

Det är dessutom viktigt att ta i beaktande vad ledningarna ska användas till efter rensningen och det är också viktigt att ta reda på vilket material ledningarna är tillverkade i. Beakta speciellt att de olika rensningsmetoderna kan ha olika påverkan på materialet om man rensar PVC eller gjutjärn.

Det finns dessutom speciella förhållanden som man ska vara uppmärksam på innan rengöring av vattenledningar:

• Gamla gjutjärnsledningar är invändigt ofta belagda med hårda järn/kalkavlagringar och det kan därför vara svårt att effektivt ta bort dessa med en rensgris
• En speciellt effektiv rensning där alla avlagringar ska tas bort är högtrycksspolning med upp till 1000 bars tryck. Vid användning av denna metod ska man observera att man i grafiterade gjutjärnsledningar är nödsakad att renovera ledningen efteråt eftersom det mycket höga trycket skadar röret med risk för senare läckage
• Innan en renovering med PE rör ska samtliga avlagringar effektivt tas bort för att inte skada PE röret vid införing i det existerande röret
• Vill man ta bort avlagringar i gamla gjutjärnsledningar enbart för att förbättra de hydrauliska förhållandena rekommenderas exempelvis rensgris eller mekanisk rengöring
• Om en rensning av gjutjärnsledningar ska göras utan efterföljande invändig beläggning t. ex. cementisolering eller epoxybeläggning kommer avlagringarna att återkomma efter relativt få år.

Uppmärksamheten riktas på att den invändiga ytan i de grafiterade gjutjärnsledningarna har en kraftigt nedsatt vidhäftningsförmåga

Ovan nämnda rensmetoder kan kort utvecklas närmare:

Rensning med högtrycksspolning
Utrustningen dras igenom ledningen med kontrollerad hastighet. Ett roterande munstycke, som är centrerat i röret, dras med hjälp av ett linspel fram genom ledningen.

Den hastighet med vilken utrustningen dras igenom röret och vinkeln på jetstrålen som träffar rörväggen är viktig för resultatet. Vattenmängden som används varierar mellan 50 och 175 l/min med ett variabelt tryck på 1000 till 1500 bar.

Rensenheten dras fram med en hastighet på 30-50 cm/min beroende på rördiameter.

I vissa fall måste kostnaden för bortskaffning av uppsamlat vatten från rensningen räknas in bland utgifterna. Detta gäller speciellt bitumenbelagda ledningar.

Metoden som den beskrivs här tar relativt lätt bort beläggningar bestående av droppsten av ockra, rost och mineralavlagringar och är bra för rensning av ledningar före renovering med PE rör för att skydda dessa under genomdragningen.

Anledningen med högtrycksspolning är att få en ren rörvägg och fullständig diameter.

En metod för rensning av ledningar som påminner mycket om ovanstående är rotskärning. Denna form av rensning görs genom att roterande kedjor i kombination med vatten vid 125-150 bars tryck slår loss de fasta avlagringarna från insidan av röret. Därefter kan man – beroende på vilken renoveringsmetod som ska användas – välja att använda en vanlig spolning för en fullständig rensning av ledningen.

Rensning med gris
Med antingen vatten eller tryckluft utförs rensning med gris. Grisen är utformad som en böjlig, projektilformad skumcylinder med konkava tryckytor. Dessa är försedda med kraftiga spiraler av uretangummi som är limmade mot cylinderns yta. Gummit kan vara försett med stålpiggar eller borstar som påverkar renseffekten.

Själva rensningen görs genom att installera en överdimensionerad rensgris i röret. Vid driften genom ledningen uppstår ett gnidningsmotstånd mot rörväggen av det tryck som sätts in på baksidan av rensgrisen.

När trycket sätts på rensgrisens bakre del börjar den cylindriska kroppen och uretanbeläggningen att pressas samman i längdriktningen och att expandera radialt så som en kil.

Med trycket på rensgrisens bakre del uppstår ett högt tryck och ett litet flöde mellan rensgris och rörvägg vilket ger en strålverkan - och därmed också en renseffekt. Avlagringar spolas bort från rörväggen samtidigt som de främmande föremålen hålls i rörelse framför rensgrisen.

Anledningen med rensning med grisar är att ta bort löst sediment, förbättra vattnets genom-strömning, ta bort främmande föremål så som järnoxid (ockra), kalk och bariumsulfid.

Insidan av röret rensas väl och rensgrisen kan användas som metod före renovering med PE rör som normal sliplining. Metoden används ofta för löpande underhåll av större transportledningar för att undvika kraftig sedimentering. Ett bättre flöde och en fullständig diameter uppnås i ledningen.

Rensning med skrapande verktyg
Görs med skivor av stålborstar och/eller karuseller av fjäderstål som dras igenom ett existerande rör. En lina från ett linspel leds igenom röret och verktygen dras med hjälp av linspelet genom den ledning som ska rengöras. Skivorna som dras igenom röret är tillverkade i överdimension och pressas därför hårt mot rörets insida under driften. På så sätt lossas sedimentation från rörväggen och dras med ut. Rensningen görs utan vatten och kan ha begränsningar vid större mängder orenheter som packas ihop och bildar en propp i röret som hindrar "renståget" från att dras framåt.

Anledningen med rensningen med skrapande verktyg är att ta bort löst sediment, förbättra vattnets genomströmning, ta bort främmande föremål som järnoxid (ockra), kalk ock bariumsulfid.

Rörets insida rensas bra, kan användas som metod före renovering med exempelvis PE rör.