TV-inspektion av avloppsledningar är idag det mest använda verktyget för att kartlägga ledningars aktuella status.

TV-inspektionen kan ge information om såväl ledningens kvalitet, kapacitet som driftstillstånd. Den kan dessutom upplysa om vilka konstruktionsdetaljer (brunnar, serviser etc) avloppssystemet är uppbyggt av. Rent konkret kan en TV-inspektion avslöja att det finns brister i form av brott, deformation eller ytskador av så allvarlig karaktär att omedelbara insatser krävs.

Inspektionen kan dessutom bidra med information om inhuggna serviser, förskjutna och öppna skarvar som alla orsakar funktionsstörningar i avloppet. Driftsmässigt kan TV-inspektionen avslöja ansamlingar av material, t.ex. i svackor och var det finns konkreta hinder som kan medföra negativ ansamling med risk för översvämning.

TV-inspektionen är uppenbarligen ett verktyg som har stor betydelse för byggherrens kunskap om sitt avloppssystem, och i grund och botten är det den enda möjligheten att dokumentera tillsynen av avloppssystemets tillstånd i juridisk bemärkning. Det är därför viktigt att TV-inspektionen görs med gemensamma regler och att man etablerar möjligheten att opartiskt kontrollera arbetets utförande så att det håller en viss kvalitetsnivå.

Denna bekräftelse kom en del förutseende avloppstekniker också fram till för snart 20 år sedan då den första TV-inspektionen började vinna framgång i Sverige. Resultatet av detta var att den första fotomanualen såg dagen ljus i Sverige på åttiotalet. Fotomanualen var en produkt av ett samarbete mellan landets största kommuner, VAV (nuvarande Svenskt Vatten), konsulter och entreprenörer.

Gällande utgåva av fotomanualen
Fotomanualen har sedan starten reviderats flera gånger i alla nordiska länder, primärt baserad på de erfarenheter som framkommit vid praktisk användning av fotomanualen. Den nu gällande svenska utgåvan av fotomanualen, som kallas ”TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, Svenskt Vattens Publikation P93 presenterades 2006.

Fotomanualen har från början mottagits av byggherrar och entreprenörer som en gemensam ”standard” och tack vare en fortsatt överenskommelse om detta har fotomanualen efterhand fått status av att vara gällande standard å området i hela Norden.

Den senaste revisionen av den svenska fotomanualen har varit den hittills största i manualens historia eftersom det skedde en utvidgning av definitioner och rapportsystem så att det blev möjligt att inspektera, med hjälp av TV, renoverade ledningar och anslutningsledningar enligt fotomanualens riktlinjer.

Projektet var samnordiskt och den nuvarande manualen möjliggör en mer nyanserad beskrivning av alla tänkbara observationer i ett nutida avloppssystem.

Fotomanualens ändamål
Ändamålet med fotomanualen är att säkerställa en gemensam bedömning av de observationer som registreras vid en TV-inspektion.

Manualen består därför av standarddefinitioner som beskriver enskilda observationer och foton som ska illustrera hur de olika observationerna kan se ut vid inspektionen.

Varje observation består av en kod på två bokstäver (observationstyp) och ett tal (observationsklass).

Observationerna är – med undantag av förekomst av vatten i ledningen (VA) – uppdelat i klasserna 0-4, där klass 4 är det förhållande i ledningen som har största negativa inverkan på ledningens funktion.

I fotomanualen finns observationstyper beskrivna. Dessa används i huvudledningar och servisledningar.

Det kan vara svårt att bedöma vilken klass en aktuell observation ska placeras i och därför innehåller manualen typiska foton av observationer i de olika klasserna.

Manualen innehåller dessutom, som hjälp för användaren, en rad olika noteringar för varje observationstyp. Det är tal om grundläggande, funktionella anmärkningar som alltid ska följas vid en TV-inspektion.

Tillsammans med rapporteringsscheman innehåller fotomanualen en utförlig vägledning hur man fyller ut rapporteringsscheman. De koder som används vid datarapportering överensstämmer med respektive lands fastlagda standarder och utväxlingsformat för distribution av digitala data från TV-inspektioner.

Användning av observationstyper som bedömningsgrund vid nyläggning

Fotomanualen innehåller uteslutande en beskrivning av hur man gör en objektiv registrering av de observationer som konstateras i avloppssystemet, samt hur de ska rapporteras.

Används TV-rapporten för bedömning av ledningsanläggningar (t.ex. värdeminskningsavdrag vid nyläggning), ska bedömningen överensstämma med föreskrivna normer och standarder för gällande anläggningsarbete samt krav ställda i anbudsmaterialet.

Brunnsinventering
Kvaliteten på brunnar bedöms normalt inte med en TV-inspektion utan vid en okulär besiktning av brunnen, gärna utförd i samband med TV-inspektionen och dokumenterad med bilder.

Schemat för brunnsrapporten är utformad så att den kan fyllas i för hand även om det vanligaste idag är att information och observationer rapporteras på data.

Den svenska fotomanualen –
” TV-inspektion av avloppsledningar i mark”, Svenskt Vattens publikation P93.

I förlängning av det europeiska CEN-arbetet har det utarbetats ett gemensamt Nordiskt Annex (i korrespondens med CEN) och en gemensam nordisk fotomanual, från vilken vart och ett av de nordiska länderna (Norge, Sverige, Finland och Danmark) har skapat sin egen nationella fotomanual, med koppling till det nordiska annexet.

Det kan speciellt förväntas vid större EU-förfrågningar av TV-inspektioner, att behovet finns för att kunna konvertera data mellan CEN-standardformatet, och det nordiska bedömningssystemet. I Sverige är det i den senaste utgåvan av Fotomanualen inarbetat ett kapitel med konvertering av svenska observationstyper till CEN-koder och motsvarande kapitel med konvertering av CEN-koder till svenska observationstyper.

”Fotomanualen” har från starten mottagits av byggherrar och entreprenörer som en gemensam standard ”standard” och tack vare en fortsatt enighet häri, har ”Fotomanualen” efterhand fått status av att vara gällande standard på området i Sverige.

I Sverige, Norge, Danmark och Finland används de respektive nationella fotomanualerna som branschstandard. I Sverige utbildas TV-operatörer i en av SSTT och STVF framtagen utbildning, där ett godkänt skriftligt prov tillsammans med ett års praktik berättigar till titeln ”Auktoriserad TV-inspektör”.

	Observation	Kode	Observations- klasser	Type	Beskrivelse
Vandforekomst	Vand	VA	%
Rørenes fysiske tilstand	Revner/brud	RB	1-4	A B C L S	Afskalning Brud Cirkulær – revne forløber vinkelret på røraksen Langsgående – revne forløber langs røraksen Sammensatte – kombination af både C og L
	Overfladebeskadigelse	OB	1-4
	Produktionsfejl	PF	1-4	A C D F H I L M R S	Andet (blæredannelse, mgl. udhærdning, dårlig syning) Cirkulær - produktionsfejl forløber vinkelret på røraksen Defekt svejsesvulst Folder Hvide mærker (plast) Løs inderfolie Langsgående – produktionsfejl forløber langs røraksen Misfarvning Stenreder, støbefejl, porøse rør Sammensat, kombination af cirkulære og langsgående
	Deformation	DE	1-4	H K P V	Horisontal deformation – bredden af røret er reduceret Knækdeformation Punktdeformation Vertikal deformation – højden af røret er reduceret
	Forskudt samling	FS	1-4	F V Å	Forskudt samling, forskydning i tværgående retning Vinkeldrejning, retningsændring i samling Åben samling, forskydning i langsgående retning
	Indhængende samlingsmateriale	IS	1-4	A G	Samlingsmateriale er af anden type Samlingsmateriale er en gummiring
Driftsmæssig tilstand	Rødder	RØ	1-4	F P R	Fine rødder Pælerod Rodklump
	Indsivning	IN	1-4
	Aflejring	AF	1-4	A F H P S	Aflejring af anden type Fastsiddende Hårde materialer (beton, harpiks mm.) Papir/Fækalier Sand/Grus
	Belægning	BE	1-4	A F K U	Belægning er af anden type Fedt Kloakhud Udfældninger (uorg. materiale, såsom okker, kalk m.v.)
	Forhindring	FO	1-4	A F G H I L S	Forhindring er af anden type Fastklemt i samling Genstand i bundløb Hænger ind fra stikledning Indbygget forhindring (f.eks. ophængt kabel) Ledning, rør eller kabel gennem rør Stikker frem fra rørvæg
Specielle konstruktioner	Grenrør	GR	0-1	A I	Stiktilslutning er afproppet Indragende foring eller plastrør fra grenrør
	Sadelgrenrør	SG	1-3	A I M	Stiktilslutning er afproppet Indragende stiktilslutning Manglende forbindelse mellem sadelgrenrør og hovedledning
	Påhugning	PH	1-4	A I M	Stiktilslutning er afproppet Indragende stiktilslutning Manglende forbindelse mellem stikledning og hovedledning
	Påboring	PB	1-4	A I M	Stiktilslutning er afproppet Indragende stiktilslutning Manglende forbindelse mellem stikledning og hovedledning
	Opskæring af stik	OS	1-4	A I M	Stiktilslutning er afproppet Indragende stiktilslutning Manglende forbindelse mellem stikledning og hovedledning
	Tilslutning med overgangsprofil	OP	1-4	A F H O	Stiktilslutning er afproppet Folder Harpiksklumper OPH dækker ikke hele stikopskæringen
	Overgang ved konstruktionsændring	OK	0-4	D M R T	Dimensionsændring Materialeændring Retningsændringer (bøjninger) Tværsnitsændring